När historien når media den 25 september 2021 blir genomslaget stort. I dykkretsar är detta väldigt ovanligt, en stor ångare som ligger på dykbart djup för de flesta sportdykare, relativt nära land. Det är till synes också väl bevarat då det verkar lagt sig lugnt och fint på botten. De närmaste dagarna kokar det i sociala medier, i grupperna på nätet och i media.
Vraket okänt
Folk är som vilda för att få chans att dyka på vraket. Det tar inte många timmar innan förlisningsrapporten är ute och den troliga identiteten är fastställd. – Dodona – som gick på grund kvällen den 27 november 1913. Men när vi väl börjar dyka på vraket i Oktober 2021 inser Simon Kenttä och dykkamraten Mikael snabbt att det inte är Dodona utan rör sig om ångaren Annie som sjönk 1891.
När Jacob Hägg seglar över henne med sin Sonar har Annie legat på botten i 130 år efter förlisningen. Men varför har ingen letat efter henne? Det skulle logiskt sett varit en trofé för de flesta dykare att leta tag på en sån fin ångare, men det är precis som att vraket varit ett spöke i alla år. Ingen har letat och när vi letar i arkiven hos Umeå universitet så finns inte en rad skriven i tidningarna om förlisningen. Inte heller i Lotsens loggböcker hittar vi något om henne.
Annies last och färdplan
Den brittiska ångaren Annie hade lastat trävaror i Sävenäs utanför Skellefteå och var på resa till Sutton Bridge i Lincolnshire i England. Ombord fanns 18 besättningsmän inklusive befälhavaren William Walter Burn och Styrman Elija Marshall. Annie var strax över 70 meter lång och ägdes av Fredrick Gordon och Co.
Slarvig navigering
Slarv och oklarheter med navigeringen resulterade i att fartyget gick på grund öster om Ängesön utanför Umeå. Annie fick bottenskador som gjorde att hon tog in vatten. En bärgningsångare inledde bogsering men skadorna var för stora och Annie sjönk. Besättningen kunde räddas.